^^,
Nu ska jag åka och vara hårmodell förhoppningsvis! Om de vill ha mig vill säga.. :O Så önska mig lycka till tycker jag! :D
Har även framkallat fler av bilderna på mig och Denise idag. De är så fina så jag tror att jag dör! o.O Jag älskar dig Denise!! <3
Har även framkallat fler av bilderna på mig och Denise idag. De är så fina så jag tror att jag dör! o.O Jag älskar dig Denise!! <3
Händelserik vecka!
Okej, nu har det hänt mycket. Borde få in allt på 3 inlägg men jag pallar inte så de blir bara ett.
¤ Jag festade och hade massa kul! Jag skrev även ett inlägg om det men inlägget raderades jävla blogg! -.-
¤ Ambulansen kom till skolan för min skull i måndags! :O
¤ Låg på sjukhus, fick dropp eftersom jag inte åt ett dugg!
¤ Testades för epilepsi – men nej, det har jag tydligen inte!
¤ Trots ett anfall på tisdagskväll fick jag åka hem på onsdag förmiddag..
¤ Var ute och paddlade i torsdags. De två dagar som var kvar av skolveckan hade jag fått som order att jag inte fick göra annat än att ha kul! :D så det ledde till paddling på torsdagen och shopping och Egalia på fredagen! Jag shoppade ett par Björn Borg, ett par assnygga shorts om man får säga det själv! (:O) och magnesiumtabletter!
¤ Lördagen spenderades delvis hemma men sedan hos min moster Lisa där jag även sov över! Hos Lisa var det middag med hela familjerna de Klonia och Lorentzon-Hellström. Dvs så fick man träffa sina små kusiner som var lika söta som vanligt! <3
¤ Söndagen innebar att vakna till Theas lyckoskrik kl 6 på morgonen! Jag fortsatte att spendera lite tid med mina släktingar tills lunchdax då jag åkte in till staden för att kolla upp en modelltid och sedan bege mig till min broder som hade haft konsert! Här dök det dock upp ett litet krux.. Jag skulle till Bredäng och till deras kyrka, men vad är det man går till då? Jo om inte Sätrahallen. Den enda gången jag har varit i den hallen är ju när Denise tävlade (och jag var jättenervös!) så hur mycket tror ni inte att jag började tänka på henne och sakna henne nu då?? O.o men men, väl framme hos broder åt jag en bulle och drack saft! Vi åkte till Liljeholmen och sen Gröndal för att möta Julia! Vi tre gick sedan till en park och mös och fotade massa! Okej, det var väl mest bror som fotade…
¤ Måndag nu och jag ska till skolan för första gången på en vecka. Börjar inte förens kl 12.15 eftersom de andra har nationellaproven i engelska vilket jag inte tänker dyka upp på! ^^,
Ett tack till Louise och Carro som satt och stöttade innan ambulansen kom. Men kanske mest till Amanda som satt och stöttade innan ambulansen, åkte med mig in till ks och sedan satt med mig bajslänge på sjukhuset! :O tack för att ni fanns där mina älsklingar!! <3
Sjukhus.. Min lilla Tora!
Jag och Julia Min bror!
¤ Jag festade och hade massa kul! Jag skrev även ett inlägg om det men inlägget raderades jävla blogg! -.-
¤ Ambulansen kom till skolan för min skull i måndags! :O
¤ Låg på sjukhus, fick dropp eftersom jag inte åt ett dugg!
¤ Testades för epilepsi – men nej, det har jag tydligen inte!
¤ Trots ett anfall på tisdagskväll fick jag åka hem på onsdag förmiddag..
¤ Var ute och paddlade i torsdags. De två dagar som var kvar av skolveckan hade jag fått som order att jag inte fick göra annat än att ha kul! :D så det ledde till paddling på torsdagen och shopping och Egalia på fredagen! Jag shoppade ett par Björn Borg, ett par assnygga shorts om man får säga det själv! (:O) och magnesiumtabletter!
¤ Lördagen spenderades delvis hemma men sedan hos min moster Lisa där jag även sov över! Hos Lisa var det middag med hela familjerna de Klonia och Lorentzon-Hellström. Dvs så fick man träffa sina små kusiner som var lika söta som vanligt! <3
¤ Söndagen innebar att vakna till Theas lyckoskrik kl 6 på morgonen! Jag fortsatte att spendera lite tid med mina släktingar tills lunchdax då jag åkte in till staden för att kolla upp en modelltid och sedan bege mig till min broder som hade haft konsert! Här dök det dock upp ett litet krux.. Jag skulle till Bredäng och till deras kyrka, men vad är det man går till då? Jo om inte Sätrahallen. Den enda gången jag har varit i den hallen är ju när Denise tävlade (och jag var jättenervös!) så hur mycket tror ni inte att jag började tänka på henne och sakna henne nu då?? O.o men men, väl framme hos broder åt jag en bulle och drack saft! Vi åkte till Liljeholmen och sen Gröndal för att möta Julia! Vi tre gick sedan till en park och mös och fotade massa! Okej, det var väl mest bror som fotade…
¤ Måndag nu och jag ska till skolan för första gången på en vecka. Börjar inte förens kl 12.15 eftersom de andra har nationellaproven i engelska vilket jag inte tänker dyka upp på! ^^,
Ett tack till Louise och Carro som satt och stöttade innan ambulansen kom. Men kanske mest till Amanda som satt och stöttade innan ambulansen, åkte med mig in till ks och sedan satt med mig bajslänge på sjukhuset! :O tack för att ni fanns där mina älsklingar!! <3
Sjukhus.. Min lilla Tora!
Jag och Julia Min bror!
Pluggish
Första dagen med nya mål i sikte!
Dagens "Att göra lista:"
Måste
¤ Göra färdigt labben FÄRDIGT!
¤ Plugga matte Gjort en del iaf!
Borde
¤ Göra svenskan Gjort hälften!
Vill
¤ Sitta vid datorn och prata med vänner Nu ska jag ta mig lite tid för det..
Jag är stolt över mig själv att jag har varit så fokuserad idag och jag hoppas verkligen att jag kommer att kunna hålla det uppe! Som idag t ex på biologin så fick vi ett papper med 1000 frågor på (o.O) och vi skulle göra de 15 första på lektionen, hann vi inte fick vi det i läxa. Jag annso jobbade tsm och hon började gnälla lite om att man verkligen inte pallade läxa nu vilket jag höll med om till 100% men ist för att tappa suget, skita i att göra frågorna och skita i läxan så samlade jag kraft och peppade både henne och mig. Och vad resulterade det
i då? Jo, vi hann 15 frågor och slapp läxa!! :D Det är sånna tillfällen i vardagen
som gör mig glad!
Jag har en tung vana som jag försöker göra mig av med (inte bara att jag inte gör mina läxor) utan mitt mobilberoende! Hahaha nästan alla av mina lärare kommentarede på mitt utvecklingssamtal att det är för mycket pill med mobilerna än jobb och fokus på lektionen. Så därför ska jag från och med nu inte ta med mig mobilerna på lektionen. Jag vill ha de med till skolan så att jag kan få tag på personer utifall att men försöka i största möjliga mån att låta dem ligga i skåpet under skoldagen.
Det kommer att bli lite svårt för mig misstänker jag att lyckas med detta, kommer att möta på sug att ta med dem, men eftersom jag vill hänga med på lektionerna nu så ska jag låta dem va! :D
Dagens "Att göra lista:"
Måste
¤ Göra färdigt labben FÄRDIGT!
¤ Plugga matte Gjort en del iaf!
Borde
¤ Göra svenskan Gjort hälften!
Vill
¤ Sitta vid datorn och prata med vänner Nu ska jag ta mig lite tid för det..
Jag är stolt över mig själv att jag har varit så fokuserad idag och jag hoppas verkligen att jag kommer att kunna hålla det uppe! Som idag t ex på biologin så fick vi ett papper med 1000 frågor på (o.O) och vi skulle göra de 15 första på lektionen, hann vi inte fick vi det i läxa. Jag annso jobbade tsm och hon började gnälla lite om att man verkligen inte pallade läxa nu vilket jag höll med om till 100% men ist för att tappa suget, skita i att göra frågorna och skita i läxan så samlade jag kraft och peppade både henne och mig. Och vad resulterade det
i då? Jo, vi hann 15 frågor och slapp läxa!! :D Det är sånna tillfällen i vardagen
som gör mig glad!
Jag har en tung vana som jag försöker göra mig av med (inte bara att jag inte gör mina läxor) utan mitt mobilberoende! Hahaha nästan alla av mina lärare kommentarede på mitt utvecklingssamtal att det är för mycket pill med mobilerna än jobb och fokus på lektionen. Så därför ska jag från och med nu inte ta med mig mobilerna på lektionen. Jag vill ha de med till skolan så att jag kan få tag på personer utifall att men försöka i största möjliga mån att låta dem ligga i skåpet under skoldagen.
Det kommer att bli lite svårt för mig misstänker jag att lyckas med detta, kommer att möta på sug att ta med dem, men eftersom jag vill hänga med på lektionerna nu så ska jag låta dem va! :D
:'(
Sliten, jag fick höra att jag såg ut så idag, sliten. Prestationer hit och prestationer dit - aldrig så är det tillräckligt! Jag orkar seriöst inte just nu! Onda cirkeln har mig fast - hjälp mig ur! Blä det är så jäkla värdo! Jag blir ledsen över att jag inte presterar tillräckligt: får ig/restuppgifter/omprov vilket leder till att jag hamnar efter i de nya uppgifterna vilket i sin tur leder till att jag måste göra om även de and so on.. Ni fattar grejen? Och dessutom, som att inte detta räckte så vad händer när jag är stressad? Jo, jag hamnar i ett "mellanläge" - när det blir alldeles för mycket som hopar sig över mig som jag måste göra så resulterar det i att jag inte gör något av det istället. Bara sitter och får mer och mer ångest över att inget blir gjort samtidigt som jag inte gör något åt det.
Jag blir så jäkla ledsen och förnedrad på något sätt när alla mina kompisar får tillbaka proven med MVG och jag sitter där med mitt IG som kommer att bli ett omprov.. Jag som gick ut nian med toppbetyg, de flesta MVG och nu får jag ett G på proven om jag har tur.. Vad händer med mig??
Jag blir tröttare, går ner i vikt, på min kropp syns det att jag inte orkar mer, styrkan den hade är borta!
Jag blir så jäkla ledsen och förnedrad på något sätt när alla mina kompisar får tillbaka proven med MVG och jag sitter där med mitt IG som kommer att bli ett omprov.. Jag som gick ut nian med toppbetyg, de flesta MVG och nu får jag ett G på proven om jag har tur.. Vad händer med mig??
Jag blir tröttare, går ner i vikt, på min kropp syns det att jag inte orkar mer, styrkan den hade är borta!
Skiva idag..
Okej, idag har mina kära vänner Hanna och Louise sin studentskiva! :) Trots att jag inte är 18 har jag tänkt att smyga in mig på ett hörn eftersom man räknas som louises "extended family" och kommer därför in på "familjekortet" :) Nu tycker ni säkert att det spelar väl ingen roll med middagen, det är ju endå det eftersläppet som är det roliga.. Men då kan jag ju säga till er att är man apsjuk som jag är så räcker det gott och väl med middag och ingen fest!
Detta blev då klädseln + frisyren för skivan! :)
Idag har jag skrivit svenskaprov.. hum hum.. Jag hoppas verkligen att jag sätter ett G på detta eftersom jag har fått IG på allt jag gjort inom svenska B utom en endaste sak så skulle det inte sitta så bra med ännu ett IG så att säga.. -.- Meeen som vi har börjat märka så tycker inte min lärare om mig! Jag vet att jag skulle fått poäng på det senaste provet, men vad gör hon? Jo sätter 0 poäng endå, varför? Ja, det undrar jag!! >_<
Detta blev då klädseln + frisyren för skivan! :)
Idag har jag skrivit svenskaprov.. hum hum.. Jag hoppas verkligen att jag sätter ett G på detta eftersom jag har fått IG på allt jag gjort inom svenska B utom en endaste sak så skulle det inte sitta så bra med ännu ett IG så att säga.. -.- Meeen som vi har börjat märka så tycker inte min lärare om mig! Jag vet att jag skulle fått poäng på det senaste provet, men vad gör hon? Jo sätter 0 poäng endå, varför? Ja, det undrar jag!! >_<
<3
Funderingar kring tunnelbanan.
Okej, jag har funderat över en sak nu. När det är stopp i tunnelbanan, vad är det
egentligen då som händer med folk? En vanlig dag på tunnelbanan sitter folk
tysta för sig själva, tittar på något neutralt ställe så som sin bok, en reklamaffisch, pillar på mobilen, ändrar musik på iPoden osv. Råkar man möta blick med någon
kollar man genast åt något annat håll.
Varför är det så egentligen?
Egentligen, vore det inte trevligt med sällskap, ngn att prata med osv? Varför är vi så grymt reserverade, vi bor ju alla i samma stad, varför inte vara vänliga mot varandra då?
Men för att komma till poängen, när det nu är stopp i tunnelbanan oavsett om tåget står på stationen eller om den är nere i en tunnel händer samma sak:
Folk söker kontakt med varandra. Från att inte våga säga ett endaste ord till varandra i rädsla för att uppfattas påträngande söker folk kontakt med varandra. En "teamkänsla" bildas...
Jag satt fast i tunelbanan (på en station) i ungefär 30 min för några dagar sen. Det tog inte lång tid innan jag fick kontakt med en kvinna som satte sig mittemot mig. Hon hade just kommit in i vagnen medan jag hade suttit där en längre stund. Vi småpratade lite om anledningen till att tåget stod stilla och om det va värt att ta en omväg runt stan för att komma hem eller om man skulle sitta kvar
och bara vänta. Vi satt även och tjuvlyssnade lite på några tonårstjejer som satt och pratade långt ifrån diskret om deras sexliv och vem som hade sugit av vem osv..
För att sammanfatta detta kan man ju säga att de va ju lätt mycket trevligare att åka tunnelbana när jag hade någon ny bekant att snacka med istället för att sitta och stirra på mina egna skor så att säga! Så nu tycker jag att det är dags att alla stockholmare slutar vara så jävla blyga och rädda för hur andra uppfattar dem och var lite sociala istället! Vi är ju endå mer en en miljon invånare i stockholm - gör ni bort er kommer ni aldrig att träffa personen igen! : )
egentligen då som händer med folk? En vanlig dag på tunnelbanan sitter folk
tysta för sig själva, tittar på något neutralt ställe så som sin bok, en reklamaffisch, pillar på mobilen, ändrar musik på iPoden osv. Råkar man möta blick med någon
kollar man genast åt något annat håll.
Varför är det så egentligen?
Egentligen, vore det inte trevligt med sällskap, ngn att prata med osv? Varför är vi så grymt reserverade, vi bor ju alla i samma stad, varför inte vara vänliga mot varandra då?
Men för att komma till poängen, när det nu är stopp i tunnelbanan oavsett om tåget står på stationen eller om den är nere i en tunnel händer samma sak:
Folk söker kontakt med varandra. Från att inte våga säga ett endaste ord till varandra i rädsla för att uppfattas påträngande söker folk kontakt med varandra. En "teamkänsla" bildas...
Jag satt fast i tunelbanan (på en station) i ungefär 30 min för några dagar sen. Det tog inte lång tid innan jag fick kontakt med en kvinna som satte sig mittemot mig. Hon hade just kommit in i vagnen medan jag hade suttit där en längre stund. Vi småpratade lite om anledningen till att tåget stod stilla och om det va värt att ta en omväg runt stan för att komma hem eller om man skulle sitta kvar
och bara vänta. Vi satt även och tjuvlyssnade lite på några tonårstjejer som satt och pratade långt ifrån diskret om deras sexliv och vem som hade sugit av vem osv..
För att sammanfatta detta kan man ju säga att de va ju lätt mycket trevligare att åka tunnelbana när jag hade någon ny bekant att snacka med istället för att sitta och stirra på mina egna skor så att säga! Så nu tycker jag att det är dags att alla stockholmare slutar vara så jävla blyga och rädda för hur andra uppfattar dem och var lite sociala istället! Vi är ju endå mer en en miljon invånare i stockholm - gör ni bort er kommer ni aldrig att träffa personen igen! : )
Blogg?
Dax för en blogg, eller vad?
Vad kommer då att skrivas? Jo mest tankar som dyker upp när klockan är alldeles för sent skulle jag tro men även novellutkast (?) och allmänt krafs om hur vardagen kan uppfattas.
- sms från Helene mottaget -
Jag har då några saker som betyder lite mer än allt annat i mitt liv. Förutom allt det vanliga som; familj, vänner, fred på jorden och allt det där. Saker som att jag uppskattar att skriva noveller, åka snowboard och att pussas! :D
Okej, jag tror nog inte att nåra kommer att läsa detta, men det kan göra en skillnad för mig att få ner mina känslor i skrift, det är där jag får grepp om dem.
Vad kommer då att skrivas? Jo mest tankar som dyker upp när klockan är alldeles för sent skulle jag tro men även novellutkast (?) och allmänt krafs om hur vardagen kan uppfattas.
- sms från Helene mottaget -
Jag har då några saker som betyder lite mer än allt annat i mitt liv. Förutom allt det vanliga som; familj, vänner, fred på jorden och allt det där. Saker som att jag uppskattar att skriva noveller, åka snowboard och att pussas! :D
Okej, jag tror nog inte att nåra kommer att läsa detta, men det kan göra en skillnad för mig att få ner mina känslor i skrift, det är där jag får grepp om dem.
Jag kommer ihåg dagen jag slutade nian, som om de vore igår, när jag gick fram till min svenskalärare och tackade henne för betyget och så. Jag tackade henne även för att hon lärt mig att få ut min känslor i skrift. Det året hade jag det inte så lätt och det var tack vare det jag lärde mig i svenskan, att skriva noveller och dikter som jag lyckades få några få att förstå hur jag mådde.
Det som däremot chockade mig var hennes svar:
"Det är jag som borde tacka över att jag har fått ta del av det du skrivit!"
När jag endå är igång och skriver en så kallad "presentation" där allt oviktivt och ytters orelevant (?) om mig publiceras måste jag bara nämna ett namn.
Ettt enda namn på en person som betyder otroligt mycket.
Aristoteles sa tydligen en gång i tiden att "Vad är en vän? En själ i två kroppar."
Och han har nog rätt, en riktigt bra vän är nog en själ i två kroppar.
DENISE
I will never let you fall.
I'll stand up with you forever.
I'll be there for you through it all.
Even if saving you sends me to heaven.
Och det får nog avsluta inlägget för inatt. Vi får ta itu med dagens trubbel och rabalder en annan dag för just nu orkar jag inte tänka på det. Prov som inte går som man önskat, besvikelse och saknad är ju trots allt en del av vardagen, varför hetsa upp sig för det så att säga?
Det som däremot chockade mig var hennes svar:
"Det är jag som borde tacka över att jag har fått ta del av det du skrivit!"
När jag endå är igång och skriver en så kallad "presentation" där allt oviktivt och ytters orelevant (?) om mig publiceras måste jag bara nämna ett namn.
Ettt enda namn på en person som betyder otroligt mycket.
Aristoteles sa tydligen en gång i tiden att "Vad är en vän? En själ i två kroppar."
Och han har nog rätt, en riktigt bra vän är nog en själ i två kroppar.
DENISE
I will never let you fall.
I'll stand up with you forever.
I'll be there for you through it all.
Even if saving you sends me to heaven.
Och det får nog avsluta inlägget för inatt. Vi får ta itu med dagens trubbel och rabalder en annan dag för just nu orkar jag inte tänka på det. Prov som inte går som man önskat, besvikelse och saknad är ju trots allt en del av vardagen, varför hetsa upp sig för det så att säga?
